Självfallet skall det komma upp lite bilder så ni får se hur jag har det. Lite kommer upp på instagram (kindane), men jag vet också vad en blogg är utan bilder – tråkig! Så det ska bli ändring.

För att gå in lite mer detaljerat på saker och ting (nu när jag fått ut de första nödvändiga) så tänkte jag berätta lite mer om vår utekväll i tisdag. Jag och Ulrikke träffade som sagt upp den svenska tjejen, Emma, som i sin tur hängde med ett stort gäng. Där var det en blandad kompott med urval från Nederländerna, Canada, USA, Schweiz m.m. Det trevliga var att vi alla lätt kunde kommunicera på engelska, även fast många av de vi var med kunde bra franska, hade de flesta i gruppen engelska som första språk och vi tog den enkla vägen. En sak som jag inte funderat på, som en av de amerikanska tjejerna sa till oss, var att hon var så avundsjuk på att vi kunde prata så bra engelska. Hon menade att vi genom engelskan är tvåspråkiga, på väg att bli trespråkiga, medan hon kämpar livet ur sig för att bli tvåspråkig genom franskan. Vilket är sant, dock försökte jag trösta henne med att mina svenska kunskaper sällan kommer att kunna utnyttjas någon annanstans än i lilla landet Sverige.

Tillbaka till utekvällen. I allmänhet är utelivet mycket mer avslappnat här än hemma (yes, jag är expert efter en kväll). Barer, restauranger, klubbar är helt öppna för vem som helst och stämningen präglas inte av vakter fulla med testosteron. Jag och Ulrikke var först på en pub som hette O’Shannon. Om man ville hänga lite utanför puben i den friska luften tog du helt enkelt ett steg ut (tänk er att du hamnar på en smal kullerstensgata i Gamla stan) och fick istället för att lämna ditt ölglas hälla upp det i ett plastglas. Hade du sen lust, kunde du traska därifrån med ölen i handen. Parfait! I Sverige blir man påhoppad om man ens antyder att man ska ta med sig sin öl ut (i det strikt omringade området) för att ta lite luft. Nej, 1-0 till Aix än så länge. På det andra stället, där vi mötte upp gänget som vi sedan hängde med resten av kvällen, var det gratis Champagne till tjejerna. Mer som mousserande vin skulle jag påstå, men gratis är alltid gott. Efter det gick vi till en mer nattklubbsliknande lokal med lite ”hål i väggen” känsla. En dörr av alla dörrar längst gatan ledde oss in till klubben, men mer uppstyrt än så var det inte utanför. Inne på den här anonyma nattklubben liknande det en hederlig nattklubb, förutom att de plasma-tv som var uppsatta på väggarna inte visade så barnvänligt material. Ni fattar nog. Om vi betalde inträde på dessa ställen? Nej, 2-0 till Aix. Hur som helst, det var en rolig kväll med många nya ansikten som jag hoppas få lära känna ännu bättre. Att det sen tog mig 5 min att gå hem från sista stället gjorde inte saken sämre.      

Lite mer berättat om skolan och klassen jag går i ska ni såklart också få. Skolans byggnad är inte allt för stor och den består av små klassrum, en terrass samt andra rum med datorer, lärarrum och en ”reception” i entrén. Vi har alla lektioner i klassrummet som så passande heter ”Aix-en-Provance”, lätt att komma ihåg. Som jag nämnde tidigare är vi 9 stycken totalt i klassen. Det är två från USA, två från Spanien, en från Schweiz, en från Sydkorea, en från Finland och Ulrikke från Norge. Alla i klassen är tjejer men åldern varierar en del. Vi har en liten ålderstopp tack vare Karen, en av amerikanskorna, och Marjut från Finland. Annars skiljer det sig nog inte allt för mycket bland oss andra åldersmässig. Varje dags ses vi i 3 och ½ timme för att lära oss bättre franska, sakta men säkert. Den största uppgiften vi har fått hittills är att hålla en presentation om respektive land personen i fråga kommer ifrån. Jag hade tur och är sist ut bland allesammans, alltså på fredag nästa vecka, och inte någon gång denna vecka. Jag lär behöva all tid jag kan få så mig passade det perfekt. På tal om den presentationen, lämna hemskt gärna en kommentar om vad du tycker en presentation om Sverige absolut måste innehålla. Att jag kommer nämna Zlatan är väl en självklarhet, speciellt nu när han är i Frankrike och spelar. Men vad mer… att vi har fyra årstider? Min fantasi är lika med noll.

Nästa sak jag ska berätta är mest kuriosa. Jag har fortfarande inte ätit en enda croissant! Det är skamligt, jag vet. För att kompensera upp denna sinnesförvirring jag verkar besitta gick vi igår efter skolan till ett konditori. Jag fick med mig två små bakverk som smakade prima.  Fortsätter det såhär lär jag rulla härifrån i vinter.  

När ni läser det här har jag precis påbörjat min torsdagslektion, ett inlägg med bilder lovar jag er att försöka få till på min rast och ännu mer uppdatering lovar jag er på fredag! Fina löften.

Bise!